När någon dör som betytt mycket för ens egen utveckling och syn på sig själv så hamnar man i en situation av saknad förstås men också av omprövning och nyskapande. Det är på så vis kriser blir till utveckling.
Det finns också andra omskakande livshändelser som kan påverka destruktivt.
Jag har tänkt en del på nödvändigheten att även av svåra livshändelser utvecklas man till en integrerad individ.På så vis kan det bli hämmande om man skapar ett undvikande beteende från allt som gör ont. Det blir ett sätt att stanna i utvecklingen samt samt bekräfta för sig själv att känslan är farlig och bör undvikas. På så vis skapas ångest.
I samtal kan man nysta upp detta och få hjälp att vara kvar i känslan tills den inte får samma laddning längre. Man kan använda sig av EMDR, KBT eller kognitiv terapi. Man kan också arbeta med olika skapande terapier.